another ending …

 Idag, den 21 juli i detta nådens år 2008, tog min bana som husfrisör abrupt slut .

 Hittills har jag haft det otvivelaktiga nöjet att klippa Tvåan eftersom han absolut inte ville gå till frisören, men igår sade han helt överraskande att han ville bli klippt av en *riktig* frisör . Och då tog jag snabbt tag i min make & sa’ “det är dags, ta ungen till frisören” . Och det gjorde han med en gång idag ! Japp .

 Jag går *aldrig* till frisören . Jag *hatar* så’nt . Främmande människor som kladdar omkring på min skalle . Burrrrrr ! Och jag kan visst leva med min konstiga frisyr ! Och faktum är att jag har ibland t.o.m. har klippt ungarna bättre än ngn man fick betala nästan 10 Euro för ! Men vill ungarna inte att jag klipper dem, då gör jag inte det . Slipper jag all gråt & tandagnisslan som uppstår vid sådana tillfällen . Och hos frisören sitter de narurligtvis som små ljus, lugnt & tyst …

 Ack ja, det kommer hela tiden nya slut, snart är väl ungarna utflugna och vad ska jag göra då ??